Att jonglera ett jobb med att vara småbarnsförälder är jobbigt nog, men att sedan också försöka klämma in lite styckmord i ett späckat schema verkar nästan omöjligt. Men Dexter måste ju försöka. Får han inte utlopp för sina behov vet man ju inte vad som kan hända.

Han är dock inte den enda med behov. Även denna säsong verkar han få konkurrens av en annan seriemördare i form av John Lithgows “Trinity killer”, som återkommer med regelbundna intervall och mördar tre personer innan han försvinner på nytt. Detta har han kommit undan med i minst 30 år, men jag misstänker att hans karriär snart är till ända.

John Lithgow är en av Hollywoods mest underskattade skådespelare, i mitt tycke. Bara för att han spelar komedi i den framgångsrika serien Tredje Klotet Från Solen så glömmer de flesta att han har en gedigen karriär bakom sig, men både dramatiska och skrämmande roller. Ett paradexempel är filmen Raising Cain, där han spelar en man med personlighetsklyvning så bra att det är svårt att tro att det är samma människa.

Men tillbaka till ämnet. Dexter kommer smyga runt i 11 avsnitt till under hösten och jag har för mig att det redan är klart med en säsong till efter denna, så vi har en lång väg kvar innan vi ser det sista av honom.

House – Äntligen är Hugh Laurie tillbaka som den bittra doktorn vi alla älskar. Förra säsongen slutade ju inte direkt uppsluppet, så det ska bli spännande att se vilken riktning historien kommer ta nu. Troligtvis dröjer det nog bara några avsnitt innan allt är tillbaka som det brukar, men man kan ju alltid hoppas att de faktiskt vågar göra stora förändringar för att skaka om och fräsha upp serien lite.

The Big Bang Theory – Leonard, Howard, Rajesh och inte minst Sheldon är äntligen tillbaka från nordpolen. Denna serien balanserar mellan rolig och hysteriskt rolig.

The Office – Förra veckan började denna briljanta serie en ny säsong och första avsnittet höll lika hög klass som man förväntade sig.

How I Met Your Mother – En annan komediserie jag gillar skarpt. Frågan är dock om det inte är Neil Patrick Harris som bär upp hela serien. Utan honom skulle serien definitivt vara sämre.

Heroes – Trots mitt sunda förnuft kommer jag ge denna serie ännu en chans. Har tappat räkningen på hur många gånger jag gett upp den.

Nästa vecka börjar ännu fler.

Tyvärr tycker jag fortfarande att den är lite småtrist. Tonårsdrama är kanske inte riktigt min grej längre, men det går bevisligen att göra det intressantare än så här. Lärarnas drama är inte heller särskilt engagerande, och Jane Lynch är lite för överdriven som den hatiska cheerleader-tränaren. Det går att få en karaktär rolig genom att överdriva den, men här finns inget subtilt eller humoristiskt alls känns det som.

Sångnumren som borde bära serien blir tyvärr lite förstörda av dålig lipsync, och man rycks ut ur scenerna gång på gång på grund av att det blir så tydligt att de inte sjunger själva. Golddigger-scenen i tredje avsnittet är till exempel något av det konstigaste jag sett på tv på länge, om inte på ett bra sätt.

Nä, jag tror jag står över denna serie i fortsättningen och överlåter den till alla de som gillar den.

Hur ter sig fortsättningen nu då? Jodå, det finns fortfarande en hel del lösa trådar att reda upp i nästa säsong. Som till exempel vad Sookie egentligen är, vem som kan smyga sig på en vampyr och kidnappa honom och hur tusan en flygande vampyr passar in i historien.

Jag antar att det enda vi kan göra är att vänta. Eller läsa böckerna. Men vem orkar det?

I detta fallet handlade det om ett slags minneskapslar som folket i staden skulle spela in sina minnen på av någon konstruerad anledning som jag inte ens kommer ihåg. Detta gick till på så sätt att en karaktär fick en kapsel och börja berätta om något som hänt tidigare i serien, varvid denna sekvens visas. Allt som fattades var den där vågiga effekten i övergången mellan nutid och dåtid.

Sedan gick ju saker och ting naturligtvis snett, men detta ledde mest till ytterligare en anledning att visa gamla sekvenser innan problemet löstes och allt återställdes till sitt ursprungliga läge. Vilket naturligtvis också är en fördel för tv-bolaget, som kan visa detta avsnitt i princip när som helst utan att det påverkar någon övergripande storyline.

Personligen trodde jag inte att denna sorts avsnitt gjordes längre och jag kan inte minnas att jag sett det i någon annan serie på länge. Man känner sig nästan snuvad på ett helt avsnitt. Skärpning SyFy!

PS. SyFy måste ju dessutom vara det konstigaste namnbytet på länge. Hur tänkte de där?

Denna veckans avsnitt fick mig bokstavligt talat att sitta på helspänn i vissa stunder. Det händer mig nästan aldrig, ens när jag ser på film, men igår kväll kom jag på mig själv flera gånger med att spänna mig så att jag nästan fick tvinga mig till att slappna av.

Det känns som om de nu börjar närma sig slutstriden, och med endast två avsnitt kvar av säsongen är det ju inte helt ologiskt. Jag hoppas bara att de inte gör som Dollhouse och placerar bästa avsnittet näst sist, vilket gör sista avsnittet till ett litet antiklimax.

Jag är också nyfiken på om de två separata historierna i säsongen kommer vävas ihop nu mot slutet eller om den ena verkligen är avslutad. Om man inte får höra någonting mer om det så känns den historien lite väl abrupt avslutad, även om det fanns detaljer i den som tveklöst kommer påverka karaktärerna i kommande säsonger.

Men nu är det iallafall snart höst, vilket betyder att fler serier kommer starta upp. Bland andra kommer en ny säsong av Heroes, som jag för tillfället håller på att traggla mig igenom sista halvan av förra säsongen av. Jag hörde att den skulle bli bättre, men jag är på avsnitt 19 nu och den känns fortfarande ganska halvtrist och intetsägande. Varför kan inte serier få sluta medans de fortfarande är bra?

Jag vet vad ni tänker, för jag tänkte samma sak. “Kvinnor? Jag kan inte minnas att han var en sån kvinnokarl.” Men där var han, promenerandes på en pir med en kvinna, pratandes om förhållanden och giftermål. Hur skulle han klara sig ur denna knipan, undrade jag stilla. Kanske en båthake och lite tuggummipapper? Ett måsägg?

De förflyttade sig hastigt till MacGyvers hus där de hittade en prostituerad sovandes på soffan. De visade sig dock vara en poliskollega som jobbat “under cover” (hint hint, wink wink). Efter lite bortförklaringar kommer ännu en ung kvinna ner för trappan, nyduschad och kramar om vår käre hjälte. Och vem är detta om inte beryktade skådespelerskan Traci Lords?

Så, mina vänner, om ni haft några som helst betänkligheter över Angus MacGyvers kvinnotycke så kan ni sluta tvivla nu.

Nu höjs den också ännu några snäpp i mina ögon med nyheten om ett speciellt halloween-avsnitt med gamla hederliga Romero-zombies! Det var ju inte igår man såg “riktiga” zombies på tv eller film. Senaste var den någorlunda underhållande filmen Diary of the Dead, men jag kan inte ens minnas att jag sett dem i en tv-serie förut överhuvudtaget. Jo, nu kom jag på ett avsnitt av Buffy the Vampire Slayer som hade zombies, men utöver det är det tunnsått.

Det pågår ju lite av en vampyrtrend just nu, med serier som True Blood och filmer som Twilight som är väldigt populära, så det ska bli kul med lite variation.

Jag måste säga att jag tycker detta är en utmärkt idé. De flesta serier håller på för många säsonger och självdör på grund av giriga tv-bolag som vill mjölka ur så mycket som möjligt ur dem. Om man från början bestämmer att en serie endast ska ha till exempel 20 avsnitt så kan manusförfattarna anpassa storyn utefter detta och det tror jag skulle höja kvaliteten avsevärt.

Frågan är bara om kanalen skulle visa alla avsnitten om serien visade sig vara en flopp. Eller ännu värre, om de verkligen slutar om serien är en succé. Skräckexemplet på det senare är Prison Break, som startade som en 13 delar lång sommarserie, men som drogs ut i 4 urtråkiga säsonger à 24 avsnitt styck. Plus en film. De första 13 avsnitten var ju så bra, synd att de förstörde serien.

I intervjun pratar de lite om Lost och undrar om hon inte ska vara med i den i kommande säsongen, på vilket hon svarar lite undvikande… Jag hoppas verkligen att hon kommer tillbaka, hon är en av de mest intressanta karaktärerna och det vore synd om vi inte fick vet mer om henne.

Dock så har Damon Lindelof och Carlton Cuse berättat lite om nästa säsong i deras panel på Comic Con och sagt att vi troligtvis kommer få träffa en del karaktärer som vi inte sett sedan säsong ett. Jag antar att tanken är att knyta ihop serien i en symbolisk loop, vilket skulle passa bra ihop med seriens tema.