Handlingen är att en morgon stannar alla barn i hela världen upp i några minuter. De blir helt enkelt helt apatiska och står och stirrar ut i luften. Samtidigt i hela världen. En tämligen originell premiss i mitt tycke. När de vaknar upp fortsätter de som om ingenting har hänt, men några timmar senare händer det igen. Denna gång börjar de även tala unisont och upprepar frasen “We are coming” om och om igen på ett sätt som faktiskt fick mitt nackhår att resa sig lite. Det är bra betyg för en skräckfilmsälskare som jag.

Denna serien har en känsla för detaljer som är sällsynt i tv-serier nuförtiden. Som när en av huvudpersonerna kommer att tänka på att alla barnen pratade engelska, och en annan föreslog att den som styrde dem kanske hade skannat av jorden för att bedöma vilken som var det vanligaste språket, så replikerade en tredje att det skulle varit kinesiska isåfall. Sådanan småsaker är sånt som lyfter en serie i mina ögon.

Jag måste erkänna att jag tycker Torchwood slår Dr. Who med hästlängder, men jag har i och för sig endast sett den första säsongen av den nya serien så den kanske blev bättre sedan.